Tjena.
Nu är det snart 5 år (?!?) sedan jag visade upp min fina nuna här inne.
Myyyycket har hunnit hända sedan jag skrev sist 1/5-12....& samtidig är mycket sameold sameold.
Nu är det snart 5 år (?!?) sedan jag visade upp min fina nuna här inne.
Myyyycket har hunnit hända sedan jag skrev sist 1/5-12....& samtidig är mycket sameold sameold.
Tänkte köra en snabb uppdatering & försöka pricka in de största händelserna under de 5 senaste åren;
Juni 2012 opererar jag vänsterfoten för att få bukt på min hallux rigidus, det gör ont till en början. Men nu är foten helt återställd & jag ångrar inte operationen en sekund!
Midsommarafton 2012 förlovar jag & Micke oss.
3 juni 2013 föds vår son Hugo & han tar oss med storm.
Denna lilla kille är så envis, charmig, intensiv, rolig & samtliga storasyskons favorit.
Tyst är han aldrig heller...den lilla munnen går iiii ett från att han vaknar på morgonen till dess han lägger sig på kvällen (& ibland även när han sover).
Denna lilla kille är så envis, charmig, intensiv, rolig & samtliga storasyskons favorit.
Tyst är han aldrig heller...den lilla munnen går iiii ett från att han vaknar på morgonen till dess han lägger sig på kvällen (& ibland även när han sover).
5 augusti 2013 får min pappa 2 hjärtinfarkter & lämnar jordelivet, endast 63 år gammal. Han lämnade ett stort tomrum när han försvann & det är fortfarande 3,5 år senare svårt att förstå att han aldrig kommer tillbaka.
September 2013 flyttar äntligen underbaring från fukkin jävla Kukebo & hem till oss for good. Men sig tar han Melissa i bagaget.
Japp detta innebär att jag fick klara mig själv med nyföding i 3 månader med papsen på annan ort. Vilket var lite kämpigt då Hugo var en kolikgosse utan dess like & ingen av oss hade tidigare (trots 3 barn var i bagaget) stött på en kolikbebis innan. Det var långa nätter & lite sömn, Hugurth ville bara sova i våra armar. Det hela lugnade dock ner sig något när vi köpte en babygunga, vilken han alltid somnade gott i .
Japp detta innebär att jag fick klara mig själv med nyföding i 3 månader med papsen på annan ort. Vilket var lite kämpigt då Hugo var en kolikgosse utan dess like & ingen av oss hade tidigare (trots 3 barn var i bagaget) stött på en kolikbebis innan. Det var långa nätter & lite sömn, Hugurth ville bara sova i våra armar. Det hela lugnade dock ner sig något när vi köpte en babygunga, vilken han alltid somnade gott i .
Melissa hade tidigare inga bra skolupplevelser & jag var först övertygad om att barnet var dyslektiker då hon knappt kunde läsa eller skriva än mindre räkna då hon skulle börja 2a klass.
Men efter att ha kämpat många timmar vid köksbordet, började både läsning & skrivning lösa sig. Matten var kämpigare, jag fick sitta & boosta henne. Hon hade så många gånger fått höra att hon var trög & dum i huvudet att hon trodde på det. Men efter många förtvivlade tårar lossnade även matten & hon gick från att vara sist i matteboken till att nu i 5an ligga bland de främsta i matteboken.
Tänk vad lite boost & självförtroende kan göra
Men efter att ha kämpat många timmar vid köksbordet, började både läsning & skrivning lösa sig. Matten var kämpigare, jag fick sitta & boosta henne. Hon hade så många gånger fått höra att hon var trög & dum i huvudet att hon trodde på det. Men efter många förtvivlade tårar lossnade även matten & hon gick från att vara sist i matteboken till att nu i 5an ligga bland de främsta i matteboken.
Tänk vad lite boost & självförtroende kan göra
19 juli 2014 gifte vi oss i Kalmar slottskyrka, det var en fin & solig sommardag. Tema för bröllopet var "havet & skärgården" & hela utförandet blev väldigt lyckat. Vi gjorde allt från dekorationer, programblad, inbjudningskort, mat, blommor, younameit själva & hela kalaset landade på blygsamma 12000:- (inklusive allt....jag är ett budgetproffs ut i fingerspetsarna).
Pengar som vi dessutom fick tillbaka i bröllopspresent.*kaTjinggg*
Nog om detta.
Pengar som vi dessutom fick tillbaka i bröllopspresent.*kaTjinggg*
Nog om detta.
29 februari 2016 påbörjade jag min utbildning i vård & omsorg för att bli Undersköterska. Det var bitvis lite motigt att plugga heltid, jobba på 40%, ta hand om hem & 5 barn. Men envis som jag är löste jag det...eller löser det, utbildningen är inte riktigt klar än. Jag hade nästintill full närvaro i skolan, lämnade alltid in uppgifterna först eller bland de första. Kammade i de 8 ämnena vi hittills läst i skolan hem lika många A'n som B'n.
Nu har jag gått över till distansstudier i den inriktningen jag valt för kursen - läser sjukvårdsinriktningen.
Distansstudier är svårare då jag lär mig bäst under föreläsningar, men innan denna veckas slut har jag plöjt mig igenom 3 av de 4 distanskurserna som ingår i inriktningen (jag har spurtat & läst in 2 av kurserna i förväg).
Hade jag gått på praktik enligt planerna nu i april hade jag blivit klar med utbildningen i maj, ist för oktober som planen var lagd.
Dock blev jag tvungen att tacka nej till praktikplatsen jag erbjöds då jag ansåg att jag inte gavs samma förutsättningar som resten av gänget som läser inriktningen. Jag blev placerad på sluten palliativ avdelning, där satt jag ner foten & sa nej tack. De andra fick praktikplatser så som akuten, medicin, kirurgen, öron/näsa/hals, ortopeden...till deras avdelningar kommer folk för att bli friska. Till min avdelning kommer folk för att dö.
Mitt psyke hade inte pallat med att gå i dödens korridorer i 4-5 veckor.
Därför blir min praktik framskjuten till i höst istället.
Under tiden får jag väl jobba donk (där jag numer efter 16 år blivit en inventarie ).
Men först tänkte jag se om denna mamsen under april & maj kan klara av den där jäkla matteB once&4all för att kunna komma in på sjuksköterskeprogrammet till hösten eller våren.
Nu har jag gått över till distansstudier i den inriktningen jag valt för kursen - läser sjukvårdsinriktningen.
Distansstudier är svårare då jag lär mig bäst under föreläsningar, men innan denna veckas slut har jag plöjt mig igenom 3 av de 4 distanskurserna som ingår i inriktningen (jag har spurtat & läst in 2 av kurserna i förväg).
Hade jag gått på praktik enligt planerna nu i april hade jag blivit klar med utbildningen i maj, ist för oktober som planen var lagd.
Dock blev jag tvungen att tacka nej till praktikplatsen jag erbjöds då jag ansåg att jag inte gavs samma förutsättningar som resten av gänget som läser inriktningen. Jag blev placerad på sluten palliativ avdelning, där satt jag ner foten & sa nej tack. De andra fick praktikplatser så som akuten, medicin, kirurgen, öron/näsa/hals, ortopeden...till deras avdelningar kommer folk för att bli friska. Till min avdelning kommer folk för att dö.
Mitt psyke hade inte pallat med att gå i dödens korridorer i 4-5 veckor.
Därför blir min praktik framskjuten till i höst istället.
Under tiden får jag väl jobba donk (där jag numer efter 16 år blivit en inventarie ).
Men först tänkte jag se om denna mamsen under april & maj kan klara av den där jäkla matteB once&4all för att kunna komma in på sjuksköterskeprogrammet till hösten eller våren.
Utöver allt detta har inte så mkt hänt, förutom att jag genomgått en operation nu i februari. Men mer om den i nästa inlägg..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar